Kronisk huvudvärk

Kronisk daglig huvudvärk, så kallad transformerad huvudvärk, är en värk som varar mer än 15 dagar per månad i mer än tre månader.

Den kroniska huvudvärken kan uppträda som huvudvärk av spänningstyp eller i form av kronisk migrän. Huvudvärken ändrar karaktär när den blir kronisk.

Vid kronisk spänningshuvudvärk har hjärnans centrala smärtsystem blivit överkänsligt och detta har i sin tur framkallat en överkänslighet i musklerna kring huvud och nacke. Även sänkt smärttröskel för tryck och värme i hela kroppen kan bli följden. Det är också vanligt med depression och ångest i samband med huvudvärken. Ibland förekommer även ett lätt illamående. Kvinnor drabbas oftare än män av kronisk huvudvärk.

Denna kroniska form av huvudvärk kan härstamma från
• episodisk (enstaka tillfällen) huvudvärk som senare i livet utvecklas till en mer kronisk form,
• en huvudvärk, som i samband med en infektion eller medicinintag, inom några dagar blir kronisk. Ofta finns en extrem stressituation med i bilden. Vanligtvis försvinner huvudvärken efter ett par år, men kvarstår den, kan den bli svårbehandlad,
• migrän utan aura, som förändrat karaktär och antagit en typ som mer liknar kronisk spänningshuvudvärk. Detta kan bero på att man tagit migränmediciner för ofta. Om man trots avgiftning inte får tillbaka en migrän med enstaka attacker, kallar man den för kronisk,
• för högt intag av alla typer av huvudvärksmediciner.

Det gäller att arbeta för att höja smärttröskeln genom att inte reta smärtsystemet med för många ”triggers” och dessutom höja de ämnen som hämmar smärtsignalerna i hjärnan. Dessa kroppens egna ”endorfiner” bildas bland annat vid beröring och fysisk aktivitet.

Om du tar medicin mot din huvudvärk eller migrän nästan varje dag i mer än tre månader kommer det smärtstillande systemet i din hjärna att tryckas ned, så att systemet kommer i obalans och försämras. Det gäller alla huvudvärksmediciner som man tar mer än 15 dagar per månad, från de vanliga antiinflammatoriska preparaten till de mer specialiserade triptanerna för migrän (till exempel Imigran).

Huvudvärken ändrar karaktär när den blir kronisk. Den varierar i styrka och plats. Migrän blir mer molande och lik kronisk spänningshuvudvärk. Huvudvärken försämras ofta av fysisk och psykisk ansträngning. Många blir deprimerade och kraftlösa och får försämrad koncentration.

Om du gradvis eller snabbt tar bort medicinerna – gäller särskilt för ergotamin (som Anervan) och triptaner (som Imigran) – så får du först abstinensbesvär, som ökad huvudvärk med illamående, magont, diarré, rastlöshet, ångest och sömnproblem. Besvären kommer oftast inom 1-2 dygn och varar i allmänhet 5-7 dagar.

Om du sedan blir bättre och huvudvärken återgår till sin ursprungliga form, med kanske två migränanfall per månad, är det bevis för att din kroniska huvudvärk berodde på för mycket mediciner.

Det är svårt att säga exakt hur mycket av huvudvärksmedicinerna man säkert kan ta utan att drabbas av denna svåra kroniska form, eftersom det är mycket individuellt.

Behandling

Kronisk huvudvärk är ofta läkemedelsutlöst om du behöver ta medicin mer än tre gånger i veckan.

Om du tar smärtstillande mediciner eller triptaner nästan varje dag och vill bryta detta mönster, så får du planera en avvänjning, så kallad avgiftning, tillsammans med en läkare.

Här är några exempel på tillvägagångssätt vid tablettavgiftning:

Alternativ 1: Försök att trappa ned på din vanliga medicin.
Alternativ 2: Utsätt (ta bort) din vanliga medicin med hjälp av kortison.
Alternativ 3: Abrupt utsättning av alla huvudvärksmediciner.
Alternativ 4: Börja ta förebyggande medicin: amitriptylin (ex. Saroten) eller topiramat (ex.Topimax) och ta sedan bort all akutmedicin när du fått lindring.

Efter en till två veckors avgiftning framträder oftast den ursprungliga huvudvärken. Vanligtvis tar man ingen förebyggande medicin under avgiftningen, men enligt en ny metod kan man istället börja med den förebyggande medicinen och sedan trappa ned på de gamla medicinerna (se Alternativ 4).

Tryptofan behöver finnas tillgängligt i kroppen för att tillverka serotonin, särskilt under en period då avgiftning sker. Skinka, biffkött, ägg, parmesanost, mandlar, ansjovis och vilt innehåller större mängder tryptofan. Vegetarisk mat är däremot fattig på tryptofan, dock finns en del i ångpreparerad havre. L-tryptofan finns även som hälsokostpreparat.

Kontrollera gärna östrogen- och sköldkörtelhormonhalterna (hos kvinnor).

Samtidig annan behandling mot kronisk huvudvärk: Du kan också prova någon form av alternativ behandling under avgiftningen såsom massage, akupunktur, kiropraktik eller naprapati. Om du inte vill använda något smärtstillande preparat kan du istället försöka med naturpreparatet Helaflex (djävulsklo).

Be din läkare om remiss till en sjukgymnast.

Om du har råd (betalas inte av landstinget), så gå gärna på kognitiv beteendeterapi för att lära dig hantera stress och smärta.

Botoxinjektioner i skalpens muskler, ett nervgift (svag dos) som löser upp muskelspänningar, kan vara ett alternativ under en avgiftningsperiod.

Det finns även medel som innehåller smärtstillande medicin, som kan sprutas i nacken, ovanför örat och vid ögat, för att blockera smärtnerver.

Behandling måste ske i samråd med läkare.

 

Ovanliga huvudvärkstyper som kräver läkarbesök:

• Om du får plötslig, mycket svår dunkande och sprängande huvudvärk. Det kan vara en pulsåderblödning i hjärnan eller hjärn/hjärnhinneinflammation.

• Om du har en mycket starkt tilltagande huvudvärk med illamående och yrsel kan det vara tecken på balansstörning som kan bero på en tumör eller blödning i hjärnan.
• Om du får en intensiv pulserande huvudvärk, som utlöses efter en fysisk ansträngning, hosta eller sexuell aktivitet. Kan vara en blödning i hjärnan.
• Om du har andra symtom utöver huvudvärken, som exempelvis minnesförlust, känselförändringar eller feber.
• Om du har dov värk i kinden, pannan eller hela huvudet tillsammans med ensidig snuva, är det troligtvis bihåleinflammation du har.
• Om du får huvudvärk som debuterar efter 50 års ålder.
• Om du tillsammans med huvudvärk drabbas av övergående blindhet eller förminskat synfält. Detta för att utesluta propp eller blödning i ögonbotten. Det finns en ovanlig migräntyp som kallas ögonmigrän, som uppvisar samma symtom.

Källa: 1177.se, internetmedicin.se, apoteket.se

 

 

Kronisk huvudvärk

Kronisk daglig huvudvärk, så kallad transformerad huvudvärk, är en värk som varar mer än 15 dagar per månad i mer än tre månader.

Den kroniska huvudvärken kan uppträda som huvudvärk av spänningstyp eller i form av kronisk migrän. Huvudvärken ändrar karaktär när den blir kronisk.

Vid kronisk spänningshuvudvärk har hjärnans centrala smärtsystem blivit överkänsligt och detta har i sin tur framkallat en överkänslighet i musklerna kring huvud och nacke. Även sänkt smärttröskel för tryck och värme i hela kroppen kan bli följden. Det är också vanligt med depression och ångest i samband med huvudvärken. Ibland förekommer även ett lätt illamående. Kvinnor drabbas oftare än män av kronisk huvudvärk.

Denna kroniska form av huvudvärk kan härstamma från
• episodisk (enstaka tillfällen) huvudvärk som senare i livet utvecklas till en mer kronisk form,
• en huvudvärk, som i samband med en infektion eller medicinintag, inom några dagar blir kronisk. Ofta finns en extrem stressituation med i bilden. Vanligtvis försvinner huvudvärken efter ett par år, men kvarstår den, kan den bli svårbehandlad,
• migrän utan aura, som förändrat karaktär och antagit en typ som mer liknar kronisk spänningshuvudvärk. Detta kan bero på att man tagit migränmediciner för ofta. Om man trots avgiftning inte får tillbaka en migrän med enstaka attacker, kallar man den för kronisk,
• för högt intag av alla typer av huvudvärksmediciner.

Det gäller att arbeta för att höja smärttröskeln genom att inte reta smärtsystemet med för många ”triggers” och dessutom höja de ämnen som hämmar smärtsignalerna i hjärnan. Dessa kroppens egna ”endorfiner” bildas bland annat vid beröring och fysisk aktivitet.

Om du tar medicin mot din huvudvärk eller migrän nästan varje dag i mer än tre månader kommer det smärtstillande systemet i din hjärna att tryckas ned, så att systemet kommer i obalans och försämras. Det gäller alla huvudvärksmediciner som man tar mer än 15 dagar per månad, från de vanliga antiinflammatoriska preparaten till de mer specialiserade triptanerna för migrän (till exempel Imigran).

Huvudvärken ändrar karaktär när den blir kronisk. Den varierar i styrka och plats. Migrän blir mer molande och lik kronisk spänningshuvudvärk. Huvudvärken försämras ofta av fysisk och psykisk ansträngning. Många blir deprimerade och kraftlösa och får försämrad koncentration.

Om du gradvis eller snabbt tar bort medicinerna – gäller särskilt för ergotamin (som Anervan) och triptaner (som Imigran) – så får du först abstinensbesvär, som ökad huvudvärk med illamående, magont, diarré, rastlöshet, ångest och sömnproblem. Besvären kommer oftast inom 1-2 dygn och varar i allmänhet 5-7 dagar.

Om du sedan blir bättre och huvudvärken återgår till sin ursprungliga form, med kanske två migränanfall per månad, är det bevis för att din kroniska huvudvärk berodde på för mycket mediciner.

Det är svårt att säga exakt hur mycket av huvudvärksmedicinerna man säkert kan ta utan att drabbas av denna svåra kroniska form, eftersom det är mycket individuellt.

Behandling

Kronisk huvudvärk är ofta läkemedelsutlöst om du behöver ta medicin mer än tre gånger i veckan.

Om du tar smärtstillande mediciner eller triptaner nästan varje dag och vill bryta detta mönster, så får du planera en avvänjning, så kallad avgiftning, tillsammans med en läkare.

Här är några exempel på tillvägagångssätt vid tablettavgiftning:

Alternativ 1: Försök att trappa ned på din vanliga medicin.
Alternativ 2: Utsätt (ta bort) din vanliga medicin med hjälp av kortison.
Alternativ 3: Abrupt utsättning av alla huvudvärksmediciner.
Alternativ 4: Börja ta förebyggande medicin: amitriptylin (ex. Saroten) eller topiramat (ex.Topimax) och ta sedan bort all akutmedicin när du fått lindring.

Efter en till två veckors avgiftning framträder oftast den ursprungliga huvudvärken. Vanligtvis tar man ingen förebyggande medicin under avgiftningen, men enligt en ny metod kan man istället börja med den förebyggande medicinen och sedan trappa ned på de gamla medicinerna (se Alternativ 4).

Tryptofan behöver finnas tillgängligt i kroppen för att tillverka serotonin, särskilt under en period då avgiftning sker. Skinka, biffkött, ägg, parmesanost, mandlar, ansjovis och vilt innehåller större mängder tryptofan. Vegetarisk mat är däremot fattig på tryptofan, dock finns en del i ångpreparerad havre. L-tryptofan finns även som hälsokostpreparat.

Kontrollera gärna östrogen- och sköldkörtelhormonhalterna (hos kvinnor).

Samtidig annan behandling mot kronisk huvudvärk: Du kan också prova någon form av alternativ behandling under avgiftningen såsom massage, akupunktur, kiropraktik eller naprapati. Om du inte vill använda något smärtstillande preparat kan du istället försöka med naturpreparatet Helaflex (djävulsklo).

Be din läkare om remiss till en sjukgymnast.

Om du har råd (betalas inte av landstinget), så gå gärna på kognitiv beteendeterapi för att lära dig hantera stress och smärta.

Botoxinjektioner i skalpens muskler, ett nervgift (svag dos) som löser upp muskelspänningar, kan vara ett alternativ under en avgiftningsperiod.

Det finns även medel som innehåller smärtstillande medicin, som kan sprutas i nacken, ovanför örat och vid ögat, för att blockera smärtnerver.

Behandling måste ske i samråd med läkare.

 

Ovanliga huvudvärkstyper som kräver läkarbesök:

• Om du får plötslig, mycket svår dunkande och sprängande huvudvärk. Det kan vara en pulsåderblödning i hjärnan eller hjärn/hjärnhinneinflammation.

• Om du har en mycket starkt tilltagande huvudvärk med illamående och yrsel kan det vara tecken på balansstörning som kan bero på en tumör eller blödning i hjärnan.
• Om du får en intensiv pulserande huvudvärk, som utlöses efter en fysisk ansträngning, hosta eller sexuell aktivitet. Kan vara en blödning i hjärnan.
• Om du har andra symtom utöver huvudvärken, som exempelvis minnesförlust, känselförändringar eller feber.
• Om du har dov värk i kinden, pannan eller hela huvudet tillsammans med ensidig snuva, är det troligtvis bihåleinflammation du har.
• Om du får huvudvärk som debuterar efter 50 års ålder.
• Om du tillsammans med huvudvärk drabbas av övergående blindhet eller förminskat synfält. Detta för att utesluta propp eller blödning i ögonbotten. Det finns en ovanlig migräntyp som kallas ögonmigrän, som uppvisar samma symtom.

Källa: 1177.se, internetmedicin.se, apoteket.se

 

 

backtotop