”Ont i huvudet” är en mycket vanlig åkomma hos barn. Runt hälften av tillfrågade skolbarn säger sig ha haft huvudvärk under det senaste halvåret.
Hälften av alla barn med migrän kommer att ha kvar sin migrän även i vuxen ålder.
Det är vanligt att barn har huvudvärk, men om barnet har andra neurologiska symtom än huvudvärk, bör det undersökas av läkare för att utesluta till exempel hjärntumör (ovanligt). Slag mot huvudet eller infektioner, exempelvis influensa eller hjärnhinneinflammation, kan också vara anledningar till huvudvärk.
Kan man utesluta dessa anledningar, så rör det sig oftast om spänningshuvudvärk, om smärtan är molande, tryckande och nästan dagligen återkommande i långa perioder. Orsakerna kan ligga på det inre planet, som mobbning, höga krav på prestationer eller problem i familjen.
Påverkan av miljö, ljud och ljus
Även den yttre miljön kan vara en bidragande orsak, som exempelvis stökig skolmiljö, bullriga lokaler eller en dålig ventilation. Problemen kan också sitta i kroppen. Dålig syn, hörsel, bettproblem eller spänningar i nackmuskulaturen, på grund av dålig hållning, kan framkalla värken.
Kommer smärtan anfallsvis, är pulserande, intensiv och oftast åtföljd av illamående, rör det sig antagligen om migrän. Då barnet rör sig ökar smärtan. Ljus och ljud upplevs starkare och blir plågsamma. Barnet får svårt att koncentrera sig. Anfallen varar vanligtvis från en halvtimme upp till åtta timmar.
Många barn kan ha växelvis migrän och spänningshuvudvärk. Finns det dessutom släktingar som lider av migrän ökar sannolikheten högst väsentligt att det rör sig om migrän.
En del barn kan, innan själva huvudvärken bryter ut, få så kallat aurasymtom. Det innebär att de kan få förvrängningar både i syn, hörsel eller känsel. Blixtar, flimmer eller synfältsbortfall är exempel på sådana synstörningar.
Domningar och stickningar, oftast i armen eller handen i ena halvan av kroppen, är typiska symtom från känselsinnet. En ovanlig form hos barn är att barnet kan uppleva att vissa kroppsdelar förstoras eller förminskas.
Hos riktigt små barn kan ett slags migränsymtom visa sig som upprepade cykliska kräkningar utan att barnet är magsjukt. Det är vanligare hos barn än hos vuxna att drabbas av illamående i samband med migrän.
Vid bukmigrän (vanligast i åldern 5-9 år, men förekommer även hos vuxna) sitter smärtan runt naveln eller mera diffust i magregionen. Barnet blir illamående, blekt och ofta ljus- och ljudkänsligt. Smärtan från huvudet uteblir. Anfallen kan vara från en timme till flera dygn. Dessa barn blir ofta åksjuka.
Hälften av barnen med barnmigrän kommer att i vuxen ålder ha kvar sin migrän. Bäst prognos har pojkar att bli av med migränen.
Behandling av huvudvärk hos barn
Spänningshuvudvärk hos barn
Rör det sig om spänningshuvudvärk är det mycket viktigt att undvika den bakomliggande orsaken till spänningen. Barnet måste då få lära sig hur man slappnar av sina muskler, framför allt musklerna i nackregionen. Att sänka axlarna är det viktigaste. Motion och rörelse hjälper till att lösa upp spänningarna.
Vid särskilt besvärliga tillfällen kan det behövas en smärtstillande tablett. Man kan då välja någon receptfri medicin som ibuprofen (Ipren 5 mg/kg kroppsvikt max fyra gånger dagligen. Finns också i flytande form), paracetamol (Alvedon), ASA (Bamyl, dock inte till barn under tre år) eller något annat antiinflammatoriskt (NSAID) preparat (Naproxen). Här får man prova sig fram.
Migrän hos barn
När det gäller migrän, är det även här viktigt att med hjälp av en huvudvärksdagbok hitta vad som utlöser anfallen. Man kan behöva gå tillbaka ett dygn innan huvudvärken startade för att finna orsaken. Det vanligaste är att någon stressituation föregått anfallet. Alkohol hos tonåringar är en mycket vanlig bov i dramat.
Barn och ungdomar kan ofta ”sova bort” ett anfall. Lyckas inte detta får man i första hand prova med de receptfria antiinflammatoriska medicinerna . De ska tas i så tidigt stadium som möjligt. Då har de bäst verkan genom att ”kupera” anfallet.
I riktigt svåra fall, och då barnet är över tolv år gammalt, kan specifika migränmediciner provas. De kallas för triptaner och verkar på serotoninbalansen i hjärnan. Imigran nässpray är en sådan triptan, som kan vara ett alternativ. Den verkar efter ungefär 15 minuter. Kan ge övergående yrsel som biverkan. Det viktigaste är att triptaner används med sparsamhet, annars kan man få en ”tillvänjning” av medicinen, vilket gör att anfallen kan komma tätare och vara längre. Det gäller även smärtstillande preparat.
Det finns även medel mot illamående (vid exempelvis bukmigrän). Ett sådant är Primperan, men inte heller det är helt utan biverkningar. Bukmigrän innebär att barnet (även vuxna) har migränsymtom utan huvudvärk.
Förebyggande behandling
I sista hand kan förebyggande medel som betablockerare behövas sättas in i behandlingen. Tyvärr påverkar den medicinen konditionen. Betablockerare bör inte ges till barn med astma. Det är osäkert om medicinen har någon större effekt.
Försök att tillsammans med barnet föra en dagbok för att hitta de utlösande faktorerna, som är orsaken till att barnets huvudvärk startar.
Ta kontakt med förskolelärare och lärare om barnets miljö och vad man kan göra för att förbättra den. Försök att åstadkomma en så lugn och tyst miljö som möjligt. Bra kamratrelationer är viktiga. Prata gärna med barnet om detta. Informera alltid skolhälsovården och lärare om barnets mediciner och hur dessa ska användas.
Källa: 1177.se, internetmedicin.se, praktiskmedicin.se
Lägg grunden till ett hälsosamt liv för barn och ungdomar
Thomas Airio, fysioterapeut/sjukgymnast på Sachsska barn- och ungdomssjukhuset i Stockholm arbetar sedan länge med olika former av huvudvärk hos barn och ungdomar.
Läs mer om vad sjukgymnasten skriver om grunden till ett hälsosamt liv med så lite huvudvärk som möjligt, genom att se över hur vardagen ser ut för barnet/ungdomen inom några grundläggande områden för hälsa. Mat, aktivitet, sömn och stress.
