Huvudvärk av spänningstyp
Spänningshuvudvärk är oftast molande, tryckande och utan avbrott. Den förvärras ofta under dagens lopp. Beskrivs ibland som ett band runt huvudet eller som en för trång mössa.
Den debuterar vanligtvis mellan 15 och 50 år och drabbar oftare kvinnor.
Värken försvåras inte av fysisk aktivitet.
Man delar upp spänninghuvudvärk i en episodisk och en kronisk form.
► Episodisk spänningshuvudvärk kommer färre än 15 gånger per månad och brukar vara från 30 minuter till några timmar. Ibland får man även smärta i nackmuskler och ömhet i huden på huvudet. Om antalet dagar med huvudvärk ökar med åren finns det risk för att man kan utveckla en kronisk form.
► Kronisk spänningshuvudvärk kommer mer än 15 gånger per månad i minst tre månader. En del, särskilt kvinnor, får denna form dagligen utan uppehåll. Den kan precis som den episodiska formen ofta följas av smärta i nacke och skalp.
Många av de utlösande faktorerna, så kallade triggers, är desamma som vid migrän. Här följer några exempel:
• stress
• sömnstörningar, snarkning
• hunger (hoppa inte över måltider)
• känslighet för viss mat
• för mycket kaffe eller abstinens av brist på koffein
• dålig hållning
• statisk arbetsställning
• för lite fysisk aktivitet
• hormonförändringar (menstruation, graviditet och klimakteriet)
• mediciner (för depression eller för högt blodtryck)
• för högt intag av huvudvärksmediciner (framför allt mediciner med kodein eller koffein)
De flesta människor har upplevt denna molande, tryckande huvudvärk. Den påverkas främst av yttre faktorer som stress. Stressfaktorerna kan vara många och variera från person till person. Exempel på stressfaktorer kan vara sömnbrist, oregelbundna mattider, oro och för höga krav på arbetsprestationer.
Muskelspänningar på grund av dålig arbetsställning (till exempel vid dataarbete) är en vanlig orsak till huvudvärken. Även kroppshållningen är viktig. Undvik att skjuta fram huvudet och sänk axlarna.
Kontrollera också om du pressar ihop käkarna, särskilt under natten. Detta kan avhjälpas med en bettskena.
Spänningar kan också uppstå i och runt ögonen, om du läser eller tittar på en dataskärm under lång tid. Det är viktigt att lyfta blicken och göra ögonrörelser med jämna mellanrum.
Huvudvärken kan bli kronisk, särskilt om man tar för mycket värktabletter. Tala i första hand med din läkare och be om remiss till en sjukgymnast.
Många av de komplementära behandlingarna som akupunktur, massage, kiropraktik och olika former av terapi kan vara till nytta. Det gäller att hitta en behandling som passar just dig.
Numera anser man att huvudvärk av spänningstyp och migrän är besläktade med varandra. Antagligen finns det en störning i hjärnans signalsubstanser (ämnen som nervcellerna använder för att kommunicera med varandra) även vid spänningshuvudvärk. Spänningar i nackens och huvudets muskler kan vara en följd av denna störning eller de kan vara orsaken till störningen i nervsystemet.
Antagligen samverkar huvudets muskulatur och nervsystemet. Det kan också vara så att spänningshuvudvärk, speciellt då den blivit kronisk, kan vara en mild form av migrän.
Behandling av huvudvärk av spänningstyp
Avspänning!
Lossa på alla spända muskler, särskilt de som finns i huvud- och nackregionen (framför allt – sänk axlarna), med hjälp av uppmjukningsrörelser och stretchövningar. Var noga med att lyfta blicken när du läser eller jobbar vid datorn. Gör ögongymnastik om ögonen känns trötta. Spända ögonmuskler påverkar nackregionens muskler.
Försök att släppa koncentrationen från nackregionen och lägg istället fokus på nedre halvan av kroppen. Det ger stabilitet åt kroppen och avlastning i det spända området.
Lär dig sedan att känna igen en avslappnad muskel till skillnad från en spänd. Skaffa gärna en skiva där man lär ut avslappning av muskelgrupp efter muskelgrupp från fot till huvud. Bestäm sedan att minst en gång om dagen, vid en viss speciell plats i rummet, medvetet slappna av i dina spända muskler. Efter en viss tid kommer kroppen att automatiskt göra detta.
Sakta ned tempot, ta ett par djupa andetag, slut ögonen och ”meditera” i några minuter. Koncentrera dig på andningen en stund, genom att kontrollera att ”magen” höjs och sänks i en lugn takt.
När man spänner sig så resulterar det nämligen i att andningen förflyttar sig uppåt i bröstet och blir snabbare. Följden blir sämre syresättning och försvårad avgivning av koldioxid, vilket förvärrar muskelspänningen i kroppen. Du kommer in i en ond cirkel med andra ord.
Prova is i nacken eller på huvudet och värme på fötterna. Kanske en varm/kall dusch eller bastu kan hjälpa dig att få igång en bättre blodcirkulation.
Annat som kan vara till hjälp vid behandling av spänningshuvudvärk:
• motion (ger avslappning i muskler och frisätter smärtdämpande endorfiner)
• massage
• akupunktur och akupressur
• yoga/meditation
• KBT (kognitiv beteendeterapi)
• stresshantering
• undvik att sitta, stå och arbeta i samma ställning under lång tid
• stretchning av rygg och nackmuskulatur. Sjukgymnast, kiropraktor och naprapat kan behandla rygg och nacke.
I besvärliga fall ta paracetamol (till exempel Panodil eller Alvedon), ASA (till exempel Bamyl), ibuprofen( till exempel Ipren), ketoprofen (till exempel Orudis) eller NSAID (till exempel Pronaxen eller Naproxen). Ta inte dessa preparat för ofta. De framkallar då en läkemedelsutlöst huvudvärk och huvudvärken kan bli kronisk. Om du redan har huvudvärk nästan varje dag minska då, så fort som möjligt, ditt medicinintag till ett minimum.
Tänk också på att alla mediciner ger biverkningar, särskilt om du är äldre. Paracetamol i höga doser kan påverka levern och de andra smärtstillande preparaten påverkar mag- och tarmslemhinnan. De sistnämnda har även en blodförtunnande effekt, vilket är viktigt att veta, om du tar annan blodförtunnande medicin (till exempel Waran) eller om du ska opereras. Om du är äldre är det viktigt att minska doserna, så mycket som möjligt.
Om du trots minskning av mängden smärtstillande medicin fortfarande har besvärlig kronisk värk kan du, i förebyggande syfte, prova något lugnande preparat som exempelvis Johannesört som är ett hälsokostpreparat (om du tar någon annan medicin kontrollera då att inte den medicinen påverkas av Johannesört) eller någon av de nya moderna antidepressiva medlen som till exempel Cipramil (receptbelagt).
Du kan även prova att ta 600 mg magnesium/dag (lugnande, kramplösande).
Behandling måste ske i samråd med läkare
Ovanliga huvudvärkstyper som kräver läkarbesök:
• Om du får plötslig, mycket svår dunkande och sprängande huvudvärk. Det kan vara en pulsåderblödning i hjärnan eller hjärn/hjärnhinneinflammation.
• Om du har en mycket starkt tilltagande huvudvärk med illamående och yrsel kan det vara tecken på balansstörning som kan bero på en tumör eller blödning i hjärnan.
• Om du får en intensiv pulserande huvudvärk, som utlöses efter en fysisk ansträngning, hosta eller sexuell aktivitet. Kan vara en blödning i hjärnan.
• Om du har andra symtom utöver huvudvärken, som exempelvis minnesförlust, känselförändringar eller feber.
• Om du har dov värk i kinden, pannan eller hela huvudet tillsammans med ensidig snuva, är det troligtvis bihåleinflammation du har.
• Om du får huvudvärk som debuterar efter 50 års ålder.
• Om du tillsammans med huvudvärk drabbas av övergående blindhet eller förminskat synfält. Detta för att utesluta propp eller blödning i ögonbotten. Det finns en ovanlig migräntyp som kallas ögonmigrän, som uppvisar samma symtom.
Källa: 1177.se, internetmedicin.se, apoteket.se
